En inte-ensam mamma söker.....
.....ja, det gör hon, men vad söker hon...? Hon vet att hon inte söker det som dom ensamma mammorna på tv söker!
Jag söker lite halvdant efter ett piffigt middagstips till morgondagen. Inget som innehåller sådant man inte kan stava till. Vanlig mat. Sådant man kan ställa på bordet till allmän beskådan utan att 4 (1 bonus, 2 egna o 1 flickvän)gamhalsade ungdomar förfärat tittar över grytkanten, för att sedan se på varann med desperation i blick. Inte sånt som man lite försiktigt omnämner som "jag provade ett nytt recept".... Att säga så i min familj innebär att en mamma äter ensam med Mr Right för plötsligt har alla barn andra middagsplaner. Mr Right äter nog. Dels har han ganska snabbt lärt sig hur man behåller husfriden och dels är han inte bortskämd med färdig mat på bordet, så han äter, det är jag lugn för :) Kanske 1 barn (bonusen) äter....Han äter mycket. Ofta. Gärna. En av dom små sakerna som jag visserligen hade hört talas om, men ändå inte förstod vidden av. Han tränar. Mycket. Ofta. Gärna. Och jag hade hört talas om att kombinationen ung man i växande ålder som tränar mycket kunde öka aptiten.... Nu vet jag. Man kan säga att jag fick lära mig den hårda vägen :) Mina egna 2 söner tränar inte så ofta....egentligen kanske faktiskt aldrig....så deras matvanor har inte varit så omfattande. Men nu vet jag.....Så jag söker något näringsriktigt, piffigt, vanligt, ätbart att servera i morgon. Och något för i övermorgon. Och dagarna efter det. Jag tycker inte ens om att laga mat minns jag nu!
Jag söker också en SAK. En sån där upphängningsanordning för kläder utomhus. För galgar. En sån pinne som man kan fälla ner från väggen och snyggt och prydligt hänga ut kläder på vädring. I dagsläget hängs galgar på kabeln till en lampa och det är allt annat än snyggt. Det stör någons ordningssinne....Och det känns som att det så småningom kan orsaka någon slags defekt på kabeln och jag har hört talas om vad defekta kablar kan orsaka...Eftersom en sån där sak inte verkar vara möjlig att köpa så får jag väl snart sätta mig och GÖRA en. Med tanke på att jag lagat min dammsugare med en blompinne, häftmassa och TeamSportia-tejp, så har jag gott hopp om att kunna ordna till en sån där sak också! Jag har redan hittat en del saker i garaget som jag bestämt tror att Mr Right inte skulle sakna. Kanske. Och gör han det så kommer vi in på detta med husfriden igen.....Han har lärt sig vissa saker :) Min äldste tyckte att jag inte skulle installera mig för mycket här....Mr Right kommer snart att inse vilken husdrake han släppt in och så åker jag ut igen :)
Jag söker lite halvdant efter ett piffigt middagstips till morgondagen. Inget som innehåller sådant man inte kan stava till. Vanlig mat. Sådant man kan ställa på bordet till allmän beskådan utan att 4 (1 bonus, 2 egna o 1 flickvän)gamhalsade ungdomar förfärat tittar över grytkanten, för att sedan se på varann med desperation i blick. Inte sånt som man lite försiktigt omnämner som "jag provade ett nytt recept".... Att säga så i min familj innebär att en mamma äter ensam med Mr Right för plötsligt har alla barn andra middagsplaner. Mr Right äter nog. Dels har han ganska snabbt lärt sig hur man behåller husfriden och dels är han inte bortskämd med färdig mat på bordet, så han äter, det är jag lugn för :) Kanske 1 barn (bonusen) äter....Han äter mycket. Ofta. Gärna. En av dom små sakerna som jag visserligen hade hört talas om, men ändå inte förstod vidden av. Han tränar. Mycket. Ofta. Gärna. Och jag hade hört talas om att kombinationen ung man i växande ålder som tränar mycket kunde öka aptiten.... Nu vet jag. Man kan säga att jag fick lära mig den hårda vägen :) Mina egna 2 söner tränar inte så ofta....egentligen kanske faktiskt aldrig....så deras matvanor har inte varit så omfattande. Men nu vet jag.....Så jag söker något näringsriktigt, piffigt, vanligt, ätbart att servera i morgon. Och något för i övermorgon. Och dagarna efter det. Jag tycker inte ens om att laga mat minns jag nu!
Jag söker också en SAK. En sån där upphängningsanordning för kläder utomhus. För galgar. En sån pinne som man kan fälla ner från väggen och snyggt och prydligt hänga ut kläder på vädring. I dagsläget hängs galgar på kabeln till en lampa och det är allt annat än snyggt. Det stör någons ordningssinne....Och det känns som att det så småningom kan orsaka någon slags defekt på kabeln och jag har hört talas om vad defekta kablar kan orsaka...Eftersom en sån där sak inte verkar vara möjlig att köpa så får jag väl snart sätta mig och GÖRA en. Med tanke på att jag lagat min dammsugare med en blompinne, häftmassa och TeamSportia-tejp, så har jag gott hopp om att kunna ordna till en sån där sak också! Jag har redan hittat en del saker i garaget som jag bestämt tror att Mr Right inte skulle sakna. Kanske. Och gör han det så kommer vi in på detta med husfriden igen.....Han har lärt sig vissa saker :) Min äldste tyckte att jag inte skulle installera mig för mycket här....Mr Right kommer snart att inse vilken husdrake han släppt in och så åker jag ut igen :)
Lite grann söker jag förklaringen till att någon, en man i detta fallet, får en ingivelse att slänga sig ut och hoppa fallskärm från 39 000 meters höjd. Jag söker och söker i min hårddisk (huvudet) men utan resultat. Jag kan leva tills jag blir 150, men jag kommer nog aldrig att ens nästan förstå när och hur man liksom slås av en tanke så där...."om jag skulle hoppa fallskärm från yttre rymden"...."jag kanske dör, men vad fan....." Jag skulle inte ens komma på att göra det från hustaket, så att någon tar den tanken till 39 000 meter....Obegripligt. Att ha en sådan längtan av att söka faran, vara så dödsföraktande....varför?! Jag fattar det inte och jag tycker nästan lite synd om dem som inte kan nöja sig med, och glädjas åt det lilla i livet, utan måste driva sig till det yttersta hela tiden. Och jag tycker synd om deras nära och kära, att veta att det plötsligt kan gå åt helvete....Jag var orolig när mina grabbar körde moped, jag kan inte ens föreställa mig hur det skulle kännas om dom kom hem och sa att dom tyckte det skulle vara rätt käckt att hoppa fallskärm från nånstans i närheten av månen....
Jag söker vinterkläder också. Jag har inte stort förråd, men det är rikt på innehåll....Eftersom det inte varit mitt förråd så himla länge så känns det som att jag borde ha mycket god kontroll över vad det innehåller! Mr Right fick bygga mer förråd i sitt garage för att jag skulle få plats där.....Och eftersom vi flyttade in och sorterade rätt nyligen så borde jag ha lite koll, och inte så mycket saker. Men nu när jag söker vinterkläder så inser jag att jag inte har någon som helst kontroll. Eller så har någon brutit sig in där o-ordnat alltihop. Det jag ser när jag öppnar dörren kan omöjligt vara mitt verk! I mitt förråd stod väl innehållet på givakt, prydligt ihopvikt och sorterat enligt färgskala och storlek....Det jag ser när jag öppnar dörren nu är allt annat än prydligt. När jag packat undan krukorna som huserat sommarens blomster, så kommer jag inte att kunna komma in i det där förrådet ens! Och där mitt i allt söker jag en kasse med halsdukar, vantar och mössor. Och en kasse med jackor. Eller var det kartonger? Eller säckar? Jag minns inte exakt vad jag lagt allt i, men jag minns att jag tänkte att "jag ställer det här så är det lätt åtkomligt när det behövs igen".... Det kändes smart och rimligt DÅ, men NU minns jag inte hur jag tänkte. Mr Right har ännu inte hämtat sig från upplevelsen att tömma mitt tidigare förråd på "det lilla" jag hade där. Vi är i alla fall överens om att jag är extremt dålig på att bedöma mängd av saker. Han hade aldrig sett mitt förråd innan det skulle tömmas, men jag bedyrade ju att där bara stod några få prylar och det skulle vara jättesmidigt att tömma det. Han vet nu att det betyder att "det finns hur mycket saker som helst, 3 män behöver bära i timmar, det fyller det stora släpet 2 gånger och garaget kommer att vara proppfullt"..... Sedan dess, varje gång jag svär vid mina barns liv på någonting, så ger han mig den där blicken...."jo, eller hur...." Fördelen med detta kan i alla fall vara att även om jag beter mig som en husdrake så är bara tanken på att tömma mitt förråd igen så överväldigande så han inte ens orkar slänga ut mig :)
Nu måste jag gå och hitta dom där kläderna. Det ska snöa och bli vinter snart och jag (ordningsmänniskan) hade ju tänkt att I ÅR skulle jag inte stå i panik och försöka hitta något samtidigt som jag behövde det....I ÅR skulle jag organiserat och väl genomtänkt ha plockat fram allt INNAN jag behövde det....Det är ungefär som med julklappar...Varenda år, dagen före jul, svär man på att "nästa år, nästa år tänker jag börja med det här i oktober"....Vilket får mig att inse att oktober är nästan slut nu. Shit...julklappar....
Trackback
